Geologi

Geologi

Frågor och svar

Detta är ett forum för diskussioner om geotermisk egergi.

För 141 miljoner år sedan

EnergiPosted by Lisa Bergh Thu, October 10, 2013 08:37:00

För 141 miljoner år sedan

Meteoritnedslaget vid Dellen inträffade för 141 miljoner år sedan. Det var vid den tiden då dinosaurierna hade goda liv på jorden.

(76 miljoner år senare var de alla döda på grund av det meteoritsnedslag som blev en global katastrof. Det har efterlämnat en när 200 km diameter kraterstruktur på nuvarande Jucatánhalvön i Centralamerika). Trots att omfattningen av förödelsen var avsevärt mindre innebar nedslaget vid Dellensjöarna ändå en betydande ommöblering i landskapet.

Meteoritnedslaget vid det som nu är Dellensjöarna kan ses i dag som en ca 20 km diameter krater i landskapet. Det är svårt att förstå när man befinner sig i kratern, men ser man ut över den från någon höjd på kraterranden inser man vilken enorm grop det är.
Nere i kraterns finns bara få tecken som antyder vad som inträffade för 141 miljoner år sedan. Och först med moderna höjddata ser man att det rör sig om en nära cirkelrund nästan 350 m djup sänka.

Dellenkraterns upptäcktshistoria började för över 120 år sedan. 1888 beskrev Svenonius en vulkanisk bergart som hittats i avlagringar från istiden, 1910 föreslog Högbom att den kanske kunde vara orsakad av ett meteoritnedslag – en fantastisk tanke på den tiden. 1968 hittade Svensson de tecken på extremt höga tryck som bevisade att bergarten hade ett samband med ett meteoritnedslag – det var första gången något sådant påvisades i Sverige. Det dröjde ytterligare en tid innan det accepterades och redovisades på de geologiska kartorna.

Men när inträffade händelsen? Vulkanerna, som de första nedslagskratrarna kallades, ansågs vara Tertiära – dvs. bildade för mindre än 65 miljoner år sedan. Allteftersom mera sofistikerad teknik kom i bruk föreslogs åldrar på ca 40, 246, 104, 112, och 89 miljoner år, och nu år 2013 har man funnit att nedslaget inträffade för 141 miljoner sedan! Denna enorma spridning i ”ålder” beror på de komplicerade processer som uppstår, trots att det hela är över på bara några få minuter.

Solsystemet sett från Jupiters bana.

Meteoritnedslag orsakas av asteroider som fått jordkorsande banor (svart), eller av kometer.

Nya bergarter, som uppstår sekundsnabbt, består av allt från enbart fragment av berggrunden, via en mångfacetterad blandning av smälta bergarter med spår av meteoriten, till smälta som omedelbart underkylts och blivit bevarad som glas. Det är i detta glas som tidpunkten för bildningen har konserverats i form av proportionerna mellan olika isotoper av det gasformiga grundämnet Argon. Det krävs en omfattande procedur för att försäkra sig om att dessa isotoper verkligen ”glasades” in i samband med nedslaget och inte t.ex. ärvts av från den mycket äldre berggrunden eller tillförts genom senare processer som har påverkat kratern.

Ett noggrant urval av bergartsprover, ett minutiös urval av homogena glaskorn som endast är några tiondels millimeter stora och en mängd mätningar med mycket speciell teknik har säkerställt ”En högprecisions 40Ar/39Ar åldersbestämning” som titeln till den vetenskapliga artikeln börjar med. Bland författarna är Paula Lindgren – en av studenterna som deltagit i undervisningen på plats vid Dellensjöarna.

Ljusdalsgranit med stora fältspatkristaller
fragmentförande dellenit
suevit
med fragment av bergarter, mineralkorn och smälta
glasig dellenit som använts för åldersbestämningen

Anmärkningsvärt nog hittades inga spår av meteoriten i det material som undersökts – varken förhöjda halter av nickel, krom eller iridium som brukar förekomma i nedslagssmältor.

Dellenova – omtalat i artikeln som ”vetenskapligt centrum för information till allmänheten och skolverksamheter” – har bidragit med provmaterial till åldersbestämningen och är således nu världskänt bland kraterforskare

Åldern för nedslaget vid det som nu är Dellensjöarna inföll i en period som i Sverige bara efterlämnat bergarter i Skåne. Hittills har ingen kunskap vunnits om hur jordens översta del var beskaffat vid nedslagsplatsen – men det finns möjligheter - ty i fragmentbergarten suevit som hittats i kratern finns också brottstycken från andra bergarter än Ljusdalsgranit. Det kanske låter som ett specialintresse för inbitna geologer att forska efter en landyta som för länge sedan försvunnit.

Men Dellenstrukturen har också betydelse för mera näraliggande kunskapsbehov om berggrunden. Den omfattande fragmenteringen av berggrunden som orsakades av nedslaget sträcker sig över många storleksordningar. Något som i sin tur ger förutsättningar för att nå bättre kunskaper som har betydelse för geotermisk energiutvinning, koldioxidlagring och förvaring av radioaktivt avfall. Sannerligen problem som dinosaurierna inte behövde bekymra sig om.

Herbert Henkel

http:\\www.geologi.se\141miljoner.pdf

  • Comments(1)//energi.geologi.se/#post10