Geologi

Geologi

Frågor och svar

Detta är ett forum för diskussioner om geotermisk egergi.

Hur beräknas och vad övrigt påverkar geotermisk energi?

EnergiPosted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:24:48

Den geotermiska effekten som kan tas ut beror på vattenflödet som kan cirkuleras i berggrunden och temperatursänkningen som energisystemet behöver: Effekten [W] = verkningsgrad x flödet [ls-1] x temp.skillnad [oC] x 4200 (vattnets värmekapacitet [J kg-1 K-1]. Obs vid alla sådana system går det åt drivenergi till pumpar och värmepumpar – det blir en minusterm till ekvationen i storleksordningen 5 – 10 % (alltså E effektiv = E – 0.1 E). Det är för att få upp faktorn temperaturskillnad som man måste borra djupt – dit där det är varmt. Dessutom måste man ha kontroll på faktorn flöde och det är det som kräver FoU och utarbetande av en effektiv djupborrningsborrteknik. Det vet oljeindustrin redan mycket om i sedimentär berggrund. I kristallin berggrund är den kunskapen begränsad.

  • Comments(0)//energi.geologi.se/#post3

Geotermisk energi är inte det bara för länder med heta källor…. Är berggrund alltid lika varm?

EnergiPosted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:24:23

Det är bara i vulkaniska trakter som man kan utnyttja det naturliga geotermiska flödet kontinuerligt över lång tid (där tillförs värme genom konvektion) – och där är det avsevärt större än 50-70 mW per m2. Vid alla andra geologiska förhållanden tar man ut den i berggrunden lagrade värmen – dvs man kyler av den. När temperaturen sjunkit måste man ha nya borrhål och nya bergvolymer att ta värme från medan de nerkylda värms upp igen (genom värmeledning + värme från radioaktivt sönderfall) när de inte används längre. I dag används bergvolymer på 500 x 500 x 500 m (0.125 km3) och de beräknas hålla temperaturen under ca 20 år.

  • Comments(0)//energi.geologi.se/#post2

Hur förhåller sig olika energiflöden jämfört med varandra…..

EnergiPosted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:23:52

Det finns två “naturliga” energiflöden – solen med på våra breddgrader på marknivå 500 +- 50 W per m2 (utanför atmosfären i ekvatorsområden är det 3ggr så stort) och jordens värmeflöde med 50-70 mW per m2. Det geotermiska energiflödet är alltså 10 000 gånger mindre än solenergiflödet per ytenhet. Av dessa kan man göra el med olika verkningsgrad (solel ca 10 % med ca 50 % tillgänglighet dvs. en faktor 0.05 framför siffran ovan, solvärme ca 90 % med tillgänglighet 50 % ger faktorn 0.45, geotermisk el verkningsgrad max 35 % tillgänglighet 95 % ger faktor 0.3, geotermisk värme 95 % x 95 % ger faktor 0.9. (För vindel är tillgångligheten t.ex. 30 %, för kärnel är verkningsgraden 35 % och tillgängligheten 50 – 90 %, osv).

Till värmeflödet från jordens inre läggs också värme från radioaktivt sönderfall i översta jordskorpan som är ca 1.5 MW i en volym på 500 x 500 x 500 m. /DHH

  • Comments(0)//energi.geologi.se/#post1

Finns andra användningsområden än att värma huset med geoernergi

EnergiPosted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:23:01

Berggrunden kan också användas som energilager eller buffert beroende på berggrundens låga värmeledning (det var det grottmänniskorna upptäckte och därför jagade ut grottbjörnarna – grottan är nästan jämnvarm året om när den väl tagits i bruk – jämför också tunnelbana). Med ett större antal grunda borrhål tar man ut delar av (den relativa) värmen under vintern och skickar ner överskottsvärme från kylning under sommaren. Vällingby Centrum får på det sättet 60 % av sin energi för värme och kyla. Det är teknik som passar alla större anläggningar i vår del av världen och betyder en enorm energibesparing och borde vara standard i allt ny- och ombyggande.

  • Comments(0)//energi.geologi.se/#post0
« Previous