Geologi

KlimatfråganSynpunkter

Posted by Göran Persson Mon, November 18, 2013 18:40:14

Kosmisk strålning från solens magnetfält påverkar klimatförändring på jorden.

Styrkan på solens magnetfält bestämmer hur mycket kosmisk strålning som slipper genom heliosfären och det varierar med solaktiviteten.

Solaktiviteten är uppe i den högsta nivån på 700 år! Magnetfält har blivit dubbelt så starkt. Under samma tid har den globala temperaturstegringen ökat med ca 1 grad.

Det var en tid då vikingarna bedrev jordbruk på Grönland.

Därefter kom en liten istid från ca år 1300 till 1850 talet. På 1690 talet fick man uppleva de kallaste vintrarna på 1000 år! Alla vikar och sund frös till is, gamla och barn dog av köld och svält.

Göran Persson



Brev från Paula LindgrenSynpunkter

Posted by Göran Persson Mon, November 18, 2013 18:29:20

Forskarna Paula Lindgren och Darren Mark, University of Glasgow:

”Dellenkratern syns än idag tydligt i landskapet i form av de två sjöarna norra och södra Dellen. Ett stort meteoritnedslag skapade Dellenkratern. Av ca 178 nedslagskratrar som hittills identifierats runt om i världen är endast 25 åldersbestämda. Att noggrant kunna bestämma meteoritkratrarnas ålder är viktigt för att kunna knyta dessa händelser till andra geologiska fenomen som t.ex. massutdöenden, klimatförändringar och flödet av meteoriter till jorden genom tiderna”.

Dellens ålder har tidigare uppskattats till att vara mellan 240 och 87 Ma. Forskarna Mark och Paula hoppas att mera noggrant bestämma Dellens ålder genom att använda dateringsmetod 40Ar/39Ar step heating” på glasiga bergarter från Dellen som de fått från Dellenova.

Blog imageBild: Paula Lindgren undersöker bergarter från Dellen i svepelekronmikroskopetvid Universitetet i Glasgow. Foto: Mark Darren vid Ar-Ar labbet University of Glasgow, Skottland



Hela dateringsprojektet tog ca tre år, men så kom
Meddelandet den 2 mars 2012, kl 18.07 och 21.44 från Paula.

Hej Goran!

Vi har provresultat klara for kraterns alder med high precision Ar-Ar datering till 139.47 ± 0.23 Ma men dessa ar inte publicerade annu. Vi haller fortfarande pa att analysera proverna utanfor kratern som du skickade, for att kunna jamfora syre-isotoper mellan granitoiderna och delleniten for att faststalla om delleniten bestar av nagot annat an bara uppsmalt granitoid (tex vatten eller sediment).

Du far garna "lacka" aldern aven om den inte ar publicerad. Du sager bara "(Mark and Lindgren 2012, opublicerade data)", det ar inga som helst problem, det enda ar val att eftersom det inte har blivit publicerat sa ar det ju inte helt faststallt annu. Var data maste forst granskas av andra experter. 89 Ma var en annan metod, den som Darren Mark har ar battre: "High-precision Ar-Ar dating"

Jag hoppas att det snart ska publiceras, jag vantar bara pa att Darren Mark ska skicka in detta till en tidskrift, men han vantar som sagt pa de andra resultaten fran granitoiden forst. Iallafall, jag ska meddela dig sa fort jag vet nagot, tyvarr kan det droja ganska lange med kommentarer och andringar fran granskare etc, men jag hoppas att det ska bli inom ett ar att detta publiceras.

Halsningar Paula


Har samarbetat med Dellenova Naturvetenskap ™ och projekt GEOSUS sedan 2008.

Alla bilder och data Dellenova™ /Geosusprojektet



Frågor & SvarSynpunkter

Posted by Göran Persson Mon, November 18, 2013 18:13:19

1. Hur länge har stenen legat på marken?
- Man mäter hur mycket stenens yta har tagit upp av omgivningens naturliga radioaktivitet när solen skiner på ytan. Därefter mäts energin på stenens undersida. Förenklat är svaret hur länge den legat i detta läge.


2. Hur kan man bestämma åldern på materialet inne i en sten?
- Radioaktiv process! Innehåller naturligt radioaktivt kalium -40 som långsamt sönderfaller till Argon, som inte är någon normal beståndsdel i sten. Mäter man hur mycket Argon som förekommer i en kristall i stenen så kan man räkna fram stenens ålder.
Så har det gått till vid åldersbestämning av Dellenkratern: 141 M-ÅR.

Göran Persson



För 141 miljoner år sedanEnergi

Posted by Lisa Bergh Thu, October 10, 2013 08:37:00

För 141 miljoner år sedan

Meteoritnedslaget vid Dellen inträffade för 141 miljoner år sedan. Det var vid den tiden då dinosaurierna hade goda liv på jorden.

(76 miljoner år senare var de alla döda på grund av det meteoritsnedslag som blev en global katastrof. Det har efterlämnat en när 200 km diameter kraterstruktur på nuvarande Jucatánhalvön i Centralamerika). Trots att omfattningen av förödelsen var avsevärt mindre innebar nedslaget vid Dellensjöarna ändå en betydande ommöblering i landskapet.

Meteoritnedslaget vid det som nu är Dellensjöarna kan ses i dag som en ca 20 km diameter krater i landskapet. Det är svårt att förstå när man befinner sig i kratern, men ser man ut över den från någon höjd på kraterranden inser man vilken enorm grop det är.
Nere i kraterns finns bara få tecken som antyder vad som inträffade för 141 miljoner år sedan. Och först med moderna höjddata ser man att det rör sig om en nära cirkelrund nästan 350 m djup sänka.

Dellenkraterns upptäcktshistoria började för över 120 år sedan. 1888 beskrev Svenonius en vulkanisk bergart som hittats i avlagringar från istiden, 1910 föreslog Högbom att den kanske kunde vara orsakad av ett meteoritnedslag – en fantastisk tanke på den tiden. 1968 hittade Svensson de tecken på extremt höga tryck som bevisade att bergarten hade ett samband med ett meteoritnedslag – det var första gången något sådant påvisades i Sverige. Det dröjde ytterligare en tid innan det accepterades och redovisades på de geologiska kartorna.

Men när inträffade händelsen? Vulkanerna, som de första nedslagskratrarna kallades, ansågs vara Tertiära – dvs. bildade för mindre än 65 miljoner år sedan. Allteftersom mera sofistikerad teknik kom i bruk föreslogs åldrar på ca 40, 246, 104, 112, och 89 miljoner år, och nu år 2013 har man funnit att nedslaget inträffade för 141 miljoner sedan! Denna enorma spridning i ”ålder” beror på de komplicerade processer som uppstår, trots att det hela är över på bara några få minuter.

Solsystemet sett från Jupiters bana.

Meteoritnedslag orsakas av asteroider som fått jordkorsande banor (svart), eller av kometer.

Nya bergarter, som uppstår sekundsnabbt, består av allt från enbart fragment av berggrunden, via en mångfacetterad blandning av smälta bergarter med spår av meteoriten, till smälta som omedelbart underkylts och blivit bevarad som glas. Det är i detta glas som tidpunkten för bildningen har konserverats i form av proportionerna mellan olika isotoper av det gasformiga grundämnet Argon. Det krävs en omfattande procedur för att försäkra sig om att dessa isotoper verkligen ”glasades” in i samband med nedslaget och inte t.ex. ärvts av från den mycket äldre berggrunden eller tillförts genom senare processer som har påverkat kratern.

Ett noggrant urval av bergartsprover, ett minutiös urval av homogena glaskorn som endast är några tiondels millimeter stora och en mängd mätningar med mycket speciell teknik har säkerställt ”En högprecisions 40Ar/39Ar åldersbestämning” som titeln till den vetenskapliga artikeln börjar med. Bland författarna är Paula Lindgren – en av studenterna som deltagit i undervisningen på plats vid Dellensjöarna.

Ljusdalsgranit med stora fältspatkristaller
fragmentförande dellenit
suevit
med fragment av bergarter, mineralkorn och smälta
glasig dellenit som använts för åldersbestämningen

Anmärkningsvärt nog hittades inga spår av meteoriten i det material som undersökts – varken förhöjda halter av nickel, krom eller iridium som brukar förekomma i nedslagssmältor.

Dellenova – omtalat i artikeln som ”vetenskapligt centrum för information till allmänheten och skolverksamheter” – har bidragit med provmaterial till åldersbestämningen och är således nu världskänt bland kraterforskare

Åldern för nedslaget vid det som nu är Dellensjöarna inföll i en period som i Sverige bara efterlämnat bergarter i Skåne. Hittills har ingen kunskap vunnits om hur jordens översta del var beskaffat vid nedslagsplatsen – men det finns möjligheter - ty i fragmentbergarten suevit som hittats i kratern finns också brottstycken från andra bergarter än Ljusdalsgranit. Det kanske låter som ett specialintresse för inbitna geologer att forska efter en landyta som för länge sedan försvunnit.

Men Dellenstrukturen har också betydelse för mera näraliggande kunskapsbehov om berggrunden. Den omfattande fragmenteringen av berggrunden som orsakades av nedslaget sträcker sig över många storleksordningar. Något som i sin tur ger förutsättningar för att nå bättre kunskaper som har betydelse för geotermisk energiutvinning, koldioxidlagring och förvaring av radioaktivt avfall. Sannerligen problem som dinosaurierna inte behövde bekymra sig om.

Herbert Henkel

http:\\www.geologi.se\141miljoner.pdf

Världens största energilagerEnergi

Posted by Lisa Bergh Sun, August 11, 2013 12:44:13

Eva Ahlman, ansvarig för verksamhetsutveckling och energi på Swedavia som äger Arlanda.

Prof. Olle Andersson är designer för Arlandaprojektet:

Arlanda akviferlager är ett av de största i världen och därtill störst i världen med ett system utan värmepump.

Man använder grundvatten från varma och kalla sidor om Brunkebergsåsen som förser flygplatsen med all den kyla den behöver. Överskottsvärme lagras som sedan används vintertid till förvärmning av ventilationsluft, samt värmesystem för avisning av flygplanens uppställningsplatser.

Total 11 brunnar mellan 16 och 28 meter djupa ner i akviferen. Investeringen är 50 miljoner kronor och man räknar med att ha tjänat in hela beloppet inom ca 7 år. Det finns planer på vidare utveckling av projektet.



Rapport från World Geothermal CongressSynpunkter

Posted by Lisa Bergh Sun, August 11, 2013 12:43:34

Signild Gehlin, teknisk expert på svenskt Geoenergicentrum:

Sverige står för ca 10 % av världens totala effekt från geoenergi och är ett föregångsland oavsett räknat på installerad effekt eller totalt energibidrag intar Sverige tredjeplatsen efter Kina och USA. Korea, Irland och Spanien kommer starkt. Storbritannien öppnar marknaden för geoenergi med nya lagar och bidrag.

I Sverige noteras stort intresse från framförallt bostadsrättsföreningar och stora aktörer som bl.a. Skanska tar fram egna koncept kring geoenergi.



Vad har Arlanda flygplats Friggesund och Luleå gemensamt? - En gigantisk energikälla i ett naturligt akviferlager!Energi

Posted by Lisa Bergh Sun, August 11, 2013 12:42:46

Från 10-talet dödisgropar påverkas vattennivån i Gröntjärn som är en fri vatten nivåyta, ca 213 möh. Lägsta nivå i Gröntjärn är konstant på grund av ett bottentäckande lerskikt. Vattennivåer över detta lerskikt strömmar vattnet vidare genom grusavlagringar och rullstensåsar, skapade under flera istider vi har tre konstaterat istider som förekommit här, (1988).

Den ev. akviferens nivåer från källa till Friggesund och ev. vidare österut:

Gladbäcken, ca 164 möh, ligger ca 2,4 km ”nerströms” och ca 40-50 meter under ”källan” Gröntjärn, i denna akvifer trycks grundvatten upp till en ytan ca 250 m². Detta vatten fortsätter sedan som flöde, både som fri vattenyta och i akviferen, ner mot samhället. En stor del från den både den öppna och slutna akviferen strömmar vatten ut i Svågan genom vattenflödesdeltat på 80-90 m.ö.h . bl.a. Gladbäcken, Ängebo. Många har sin vattenförsörjning från akviferen. (Docent Kerstin Forsberg, Ingenjörsvetenskap KTH har planer på omfattande studier genom doktorandarbeten, efter Dellenovas presentation, våren 2013. Detta ev. akvifersystem är inte tidigare presenterats eller känt).

1986 kunde Geologiska Sällskapet, GHGS, initiativ ordf. Göran Persson, i samarbete med SGU (Swedlund), konstatera sannolikt tre istider, vilket förklarar den ca 6 mil långa och djupa grusavlagringen som följer österut, Svågadalen ner mot kusten och Hudiksvall. Detta gruslager har under tusentals år skapat flera uppdämningar nedströms som orsakat att norra Dellen Idag ca 42 m.ö.h., från att för ca 3000 år sedan var ca 39 m.ö.h., ca 3 meter lägre än i dag. Forskningen som ligger till grund för vattennivån är av GHGS och SGU analyser från genomförda djupgrävningar bl.a. vid Sundsösundet. En helt annan forskning som Nils-Axel Mörner, Stockholms Universitet, påvisat vid Södra Dellens utlopp mot bl.a. Sörforsa att den vattennivån var fullt möjlig. Det har sannolikt även förekommit minst ett vid samma tid mycket kraftigt jordskalv från havet och någon mil in i landet. (Bodagrottor och Storberget).

Blog image

©GEOSUS, Herbert Henkel, KTH, SGU grundkarta. Bilden visar höjdskillnader idag: Blå är lägsta nivå och röd den högsta. Grön prick är epicentrum för meteoritned-slaget. (Här framgår också delar av akviferen Gröntjärn (Ljusdal kn) – Hudiksvall C)



Dellenova och Geosus är projekt som en bred allmänhet pratar om – vad säger kommunen?Synpunkter

Posted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:28:01

HNA, Hudiksvalls Näringsliv AB, Vd Jonas Wiklander:

· Geosus Research Centre (GRC) skulle utgöra en stark tillväxtpotential för Friggesund, Hudiksvalls kommun och Gävleborgs län

· GRC kan av ekonomiska skäl inte bli verklighet med mindre än att SDDP-DRL etableras i området.

· De långa processtiderna och den rådande ekonomiska osäkerheten gör att det inte kan ingå i HNA s ordinarie uppdrag.

Det är dock av intresse för Kommunstyrelsen att intressegruppen i Dellenova™ kring GRC, SDDP – DRL ges möjlighet att presentera sina landvinningar och taktiska läge

Vad skulle förmå experterna att bege sig till Hudiksvall? Synpunkter

Posted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:27:29

Bra fråga! En bra idé och en hög pengar. Vi har idén - men vem viftar med 500 Mkr? (en bråkdel av miljarderna till motorvägar i Sthlm trakten). Fortum är helt likgiltiga. Vattenfall vill plöja ner miljarderna i lagring av koldioxid så att dom kan fortsätta elda med kol. Eon – har inte tagit chansen heller. Statoil, Norsk Hydro ? borde prövas. Eller hånglar man upp den kinesiska ambassadören?

Tiden är inte mogen ännu – men den kommer! /Red.

Glädjande att det finns de som engagerar sig!Synpunkter

Posted by Lisa Bergh Sat, June 08, 2013 11:26:51

”Kunskap om berggrunden på större djup via djupa borrhål behövs både för energiutvinning och för förvaring av det radioaktiva avfallet från kärnkraften. Jag tror att det här landet är för litet för nya idéer – alla är redan inbokade i den rådande ordningen och varje stort projekt drar undan finansiering alla andra.”

/Forskare som söker jobb i annat land